När vi pratar om joniserande strålning, så tänker du kanske först och främst på strålning från kärnkraftverk och andra ställen där det finns radioaktiva ämnen, men det finns joniserande strålning som inte kommer från radioaktivt sönderfall.

Röntgenstrålning

Röntgenstrålning till exempel. Det är elektromagnetisk strålning – precis som gammastrålningen, men det är mindre energi i röntgenstrålningen.

Har du tidigare stött på det elektromagnetiska spektrumet, så känner du igen det här:

Gammastrålningen har högst frekvens, kortast våglängd, och mest energi. Gammastrålningen är också den mest joniserande.

Röntgenstrålningen har lite längre våglängd, och mindre energi. Röntgenstrålning går att skapa, utan att använda några radioaktiva ämnen alls.

Inne i ett glasrör skapas en stark elektrisk spänning. Från den negativa änden skjuts elektroner mot en metallplatta. När elektronerna med hög fart krockar med atomerna i metallen, frigörs energi, i form av röntgenstrålning, som reflekteras ut ur glasröret.

Röntgenstrålning har en mycket användbar egenskap — den tar sig delvis igenom den materia som den träffar. Inom sjukvården använder man den egenskapen för att se inuti människokroppen.

Strålningen skickas från röntgenröret mot kroppen. På sin väg genom kroppen bromsas strålningen nästan helt av skelettbenen, medan den lättare tar sig igenom muskler och andra mjuka delar.

På andra sidan kroppen sitter en sensor, som registrerar hur mycket av strålningen som tagit sig igenom. Resultatet blir en bild, där olika vävnader syns tydligt.

Röntgenstrålning stoppas av ett tunt lager bly. Ibland när en patient skall röntgas, använder man särskilda förkläden av bly, för att skydda vårdpersonal och de delar av patienten som inte skall röntgas.

Ultravioletta ljus

Längre ner på det elektromagnetiska spektrumet, efter röntgenstrålningen, finns det ultravioletta ljuset — UV-ljuset.

UV-ljus finns i vanligt solljus, som når oss från solen genom atmosfären. Det är just de ultravioletta strålarna i solljuset som gör att huden blir mörkare, om man vistas i solen.

UV-ljus är joniserande strålning, och även om det är svagare än både gamma- och röntgenstrålningen, så ökar UV-ljuset också risken för cancer, men det behövs inget bly-lager för att stoppa UV-ljuset.

Vanliga kläder, och en del hudkrämer, skyddar huden från den joniserande UV-strålningen.

Men det är inte bara UV-ljuset, som sköljer över oss. Vi utsätts för joniserande strålning från omgivningen hela tiden.

Bakgrundsstrålning

Från rymden kommer hela tiden joniserande strålning. Det mesta av den filtreras bort i atmosfären, men en del når jordytan och träffar oss. När man sitter i ett flygplan högt uppe i luften är dosen högre. Men man behöver flyga väldigt ofta för att det ska spela någon roll.

Den strålning som ständigt finns i bakgrunden, både från radioaktiva material och andra strålningskällor, kallas bakgrundsstrålning.

Genom bakgrundsstrålning, solljus, och sjukhusbesök utsätts vi för joniserande strålning hela tiden, i små doser, utan att nödvändigtvis bli sjuka. För det är just dosen, hur mycket strålning man får i sig, som är avgörande.

Så är det ju med de flesta saker — lagom är bäst.

Fast när det gäller joniserande strålning, är lagom väldigt lite.

Sammanfattning

Elektromagnetisk strålning med hög energi är joniserande strålning.
Gammastrålningen har högst frekvens, kortast våglängd, och mest energi.
Röntgenstrålningen har lite längre våglängd, och mindre energi, och det går att skapa, utan radioaktiva ämnen. Den tar sig delvis igenom den materia som den träffar och kan anvandas för att se inuti människokroppen.
Ultraviolett ljus finns i vanligt solljus, och gör att huden blir mörkare, om man vistas i solen.
Joniserande strålning kommer även från rymden.
Bakgrundsstrålning finns ständigt i bakgrunden och kommer både från radioaktiva material och andra strålningskällor.

Ionisoiva säteily: Esimerkkejä