Introduktion till taxonomi

Titta! Åsnor. Och en till. Fast den ser inte riktigt ut som en åsna. Inte som en häst heller. Nej, det är rätt.

Den där är hälften åsna, hälften häst. Vadå hälften? Jo, den har en pappa som är en häst och en mamma som är en åsna. Då kallar man djuret för mulåsna. Det är en korsning mellan två arter.

Vi tar det från början. Det finns ett slags djur som heter hästar. Det vet vi alla. Hästar kan para sig med andra hästar. De får föl som växer upp och i sin tur kan para sig och få nya föl.

När två djur kan para sig och få en avkomma som är fertil, som kan få ungar, då säger vi att dom två djuren tillhör samma art. Hästar är en djurart. Åsnor är en annan djurart. Åsnor kan para sig med andra åsnor och få fertil avkomma. Men om en häst och en åsna får en avkomma tillsammans blir resultaten en mula eller en mulåsna, som är steril, och inte kan få ungar. Åsnor och hästar är olika arter. Men, hur kan åsnor och hästar ändå få ungar? Om dom inte är samma art?

Jo, därför att de är nära släkt. Inte kusiner eller sysslingar, men de är nära släkt. Alla växt- och djurarter har ett vetenskapligt namn på latin, i två delar. Vildhästar kallas equus ferus. Här är åsnan.

Equus africanus. Ser ni. Namnet equus är samma för båda arterna. Det är släktnamnet. Equus.

Finns det fler arter i släkten equus? Ja, till exempel sebror. Det här är stäppsebran, equus quagga. Samma släktnamn, men ett annat artnamn. Men vad betyder det att de är släkt?

Vi kan förstås se att hästar, åsnor och sebror ser ganska lika ut och beter sig på liknande sätt. Dom går på fyra hovar och dom har spetsiga öron. Dom äter gräs och lever i flock. Men det viktigaste är att de har ett gemensamt ursprung. En gång, många miljoner år och många generationer tillbaka i tiden hade dom här hästdjuren en gemensam anfader.

Vissa djur lämnade flocken och vandrade iväg. Deras avkomma anpassade sig långsamt till nya miljöer och till slut var de så olika den ursprungliga flocken att de hade blivit en ny art. Den gemensamma anfadern gav alltså upphov till individer som liknar varandra, men också är tydligt olika. Olika arter, men släkt. Man kan följa artens utveckling längre än så.

Vi har sett hur arten vildhästar tillhör släktet hästar. Men den tillhör dessutom familjen hästdjur och klassen däggdjur. Däggdjur känner du kanske till. Det är alla djur som föder levande ungar och som ammar sina barn. Som hundar, elefanter, och -- människor.

Ja. Vi är däggdjur och tillhör samma klass som hästdjuren. Vi kan följa vår arts utveckling från klassen däggdjur, via ordningen primater och familjen hominider hela vägen ner till arten Homo Sapiens. Det är det vetenskapliga namnet på människan. Och det finns förstås andra grenar man kan följa.

I familjen hominider hittar vi de stora aporna - orangutang, gorilla och schimpans längst ut i släktträdet. Där har vi människoartens närmaste levande släktingar på Jorden. Det är lätt att se att de delar många egenskaper med oss. Vi ser också att när man grupperar alla växt- och djurarter uppstår ett enormt träd över allt liv på Jorden. Och längst ner på trädet, en enda gemensam anfader.

Indelningen av arter i olika släkten och familjer kallas för taxonomi. Släktträdet är stort och komplext. Du måste inte kunna det i detalj, men det är viktigt att förstå hur det fungerar och biologer har stor nytta av det. De vetenskapliga namnen ger biologer över hela världen ett gemensamt språk för att diskutera sin forskning. De tydliga reglerna för indelningen gör det lättare att identifiera och klassificera nyupptäckta arter.

Dom som arbetar med att bevara hotade arter har stor hjälp av att känna till vilka arter som är släkt med varandra. Hänger ni med? Vi är alla släkt, även om det är avlägset. Jag hoppas att de inte börjar dyka upp på våra släktträffar.