Valens evolution

Blåvalen är det största djur som någonsin levt på jorden. Den ser ut som en jättestor fisk, men tittar vi noga på den verkar den inte riktigt passa in bland fiskarna. Och den beter sig ganska annorlunda. En val behöver simma upp till ytan för att andas. För valen andas luft, som den drar in i sina lungor, precis som däggdjuren på land.

Fiskar har inga lungor, utan de andas med gälar. Och valen föder levande ungar som dricker sin mammas mjölk, de diar, som däggdjuren på land. Fiskar diar inte. Valen har en jämn kroppstemperatur på ungefär 37 grader Celsius, som däggdjuren på land. Fiskar förändrar kroppstemperaturen efter omgivningen.

Så, det verkar som om valen är ett … däggdjur! I så fall finns det däggdjur både på land och i vatten! Är det möjligt? Har däggdjur utvecklats två gånger under evolutionen, i två olika miljöer? Eller har de bara utvecklats en gång och sedan spridit sig till olika miljöer? Hur ska vi ta reda på det?

Vi ställer upp två hypoteser: Ett: Däggdjur har utvecklats två gånger under evolutionen, en gång på land och en gång i vatten. I så fall är valen nära släkt med fiskarna, trots att den på vissa sätt liknar däggdjuren på land. Hypotes två: Däggdjuren har utvecklats en gång och spridit sig både på land och i vatten. I så fall är valarna nära släkt med de landlevande däggdjuren, trots att de på vissa sätt liknar fiskarna i vattnet. När en art utvecklas under evolutionen sker det gradvis, i små små steg.

Om valar utvecklats ur fiskar måste det ha funnits några arter på vägen, några mellanting mellan fisk och val. Några varelser som kanske haft ett mellanting mellan lungor och gälar. Finns det spår av sådana arter? Nej, inte ett enda spår. Finns det spår av några mellanting mellan valar och landlevande däggdjur?

Ja, det gör det faktiskt! Det här är rester av ett djur som levde för miljontals år sedan och som nu finns bevarat i berggrunden. Det är fossilet av en maiacetus. Titta på skelettet. Jämför det med skelettet hos ett landlevande däggdjur, till exempel en katt.

Skeletten är ganska lika, men fram- och bakbenen är kortare hos maiacetus. Jämför nu med valens skelett. Valen har framben, som är ännu kortare än hos maiacetus. Bakbenen har blivit väldigt små och de sitter inte längre ihop med ryggraden, men de syns tydligt. Och det finns fler fossiler som är mellanled i utvecklingen från däggdjur på land till däggdjur i havet, valar.

Fossilerna i berggrunden är bilder av evolutionens gång och arternas gradvisa förändring. Det finns fler sätt att utforska valens evolution. Vi kan studera djurens DNA. Två individer som är nära släkt har många gemensamma gener. Ju mer avlägset de är släkt, desto mer annorlunda är generna.

Valar och fiskar har gener som är väldigt olika. Valar och landlevande däggdjur, däremot, har mängder av gemensamma gener, så de är mycket närmare släkt. Valarnas närmaste släkting på land är, flodhästar. Trots att valar och flodhästar ser så olika ut är en väldigt stor del av deras gener likadana. Därför vet vi att de är närmare släkt än vad vi kanske tror när vi tittar på dem.

Så när vi jämför hur djuren ser ut, deras anatomi, och deras egenskaper… ...och när vi tittar på fossiler… ...och när vi jämför djurens DNA… ... kan vi se att det är vår andra hypotes som är rätt. Valen har utvecklats ur däggdjur som en gång levde på land. Och alla de här observationerna av valens evolution passar in i vad vi vet om hur arterna utvecklats. De ger stöd åt evolutionsteorin.