Hjärtat

- Beep-blip-beep-ping? - Åh, hej. Jag... bara ritar en grej. Ett kort. Det är till Michael.

Att rita ett hjärta är ett sätt att säga att man gillar någon. Jag tror det beror på att det känns här inne, där hjärtat sitter, när man tycker mycket om någon. Beep-blip-beep-beep? Om hjärtat är till för att känna saker? Näh, inte alls.

Det är en pump, faktiskt. Det stämmer. Hjärtat är en kraftig pump, som jobbar dygnet runt, hela livet. Syrerikt blod pumpas från lungorna ut i kroppen. Syret i blodet används av kroppens celler.

Sedan pumpas blodet, som nu är syrefattigt, tillbaka till lungorna. Där laddas det, med nytt syre från luften som vi andas in. Så här ser hjärtat ut på nära håll. Hjärtmuskeln kan vi inte styra med viljan. Sammandragningarna styrs av elektricitet… vartenda hjärtslag, startas av en elektrisk puls som kommer från en plats inuti själva hjärtmuskeln.

Inuti, är hjärtat uppdelat i två delar, med en vägg emellan. Varje del innehåller två utrymmen: Ett förmak och en kammare. Blodet kommer först in i förmaken, och fortsätter därifrån till kamrarna. Mellan förmaken och kamrarna finns ett slags ventiler, klaffar. Klaffarna är flikar av bindväv.

De öppnas lätt, men bara åt ena hållet. När förmaken dras samman, trycks blodet förbi klaffarna in i kamrarna. När kamrarna dras samman, pressas klaffens flikar istället ihop, så att de inte släpper tillbaka något blod till förmaken. Det finns också klaffar där blodet går ut ur kamrarna. De fungerar på samma sätt, och hindrar blodet från att strömma tillbaka från kärlen, in i kamrarna igen.

Det är ungefär som i en badboll. När du blåser in luft genom ventilen, trycker luftströmmen undan en liten gummiflik. När du slutar blåsa går fliken tillbaka, och trycket från luften inne i bollen hjälper till att hålla fliken på plats. På så vis läcker inte så mycket luft ut, medan du sätter i proppen. De två delarna av hjärtat arbetar med varsin bit av kärlsystemet.

Vi ska ta och titta närmare på en del i taget. Hjärtats högra del arbetar med det syrefattiga blodet, som ska till lungorna för att lämna av koldioxid och få nytt syre. Genom övre hålvenen kommer blod från huvudet, halsen, bröstet och armarna. Genom undre hålvenen kommer blod från benen, magen och bäckenet. Båda hålvenerna leder in i höger förmak.

Från höger förmak pumpas blodet vidare till höger kammare, och därifrån ut till lungorna, genom lungartären. I lungorna lämnar blodet av koldioxid och får nytt syre från luften som vi andas in. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat, och nu är det vänster halva som får jobba. Genom lungvenerna går blodet in i vänster förmak. Därifrån pumpas det vidare till vänster kammare, och sedan ut genom stora kroppspulsådern, till hela kroppen!

Att pumpa ut blod i kroppen kräver mer kraft, än att pumpa blodet till lungorna. Därför är hjärtmuskeln starkare och tjockare kring vänster kammare. Alla muskler behöver syre, som de får från blodet. Det gäller förstås hjärtmuskeln också. Därför har hjärtat egna kärl, på utsidan: kranskärlen.

De kranskärl som är röda på bilden för blod till hjärtat, direkt från stora kroppspulsådern. Blodet strömmar fram när hjärtat vilar mellan slagen. Från hjärtmuskeln leds syrefattigt blod, genom de kärl som är blå på bilden. Kärlen leder till hjärtats baksida, in i höger förmak, och pumpas vidare därifrån mot lungorna. Så där ja!

Be-beeeep! Åh! Eh… Tack! Vad gulligt av dig!