Samspel mellan arter: Sjön

Sjöar är vattensamlingar, där temperatur, syre och ljus skapar en miljö för organismer att leva i. De är fulla av växter, alger, fiskar, insekter och mikroorganismer som bakterier och svampar. Alla de här levande och icke-levande tingen i sjöar skapar ett EKOSYSTEM. De levande organismerna i sjöarna delar utrymme och resurser med andra. De är ofta beroende av varandra och måste samspela.

De utgör en BIOCENOS. Växter och alger producerar syre och sin egen föda genom fotosyntesen. Därför kallas de PRODUCENTER. Vissa alger är så små att de praktiskt taget är osynliga. De flyter fritt i vattnet.

Det är därför vi kallar dem FYTOPLANKTON, vilket betyder "vandrande växter". Andra organismer använder syre för att andas, och de äter fytoplankton, växter eller andra djur. De är KONSUMENTER. Till exempel så äts fytoplankton av små kräftdjur som vattenloppor. De blir i sin tur föda för fiskar, som karp.

Karpar kan ätas av fåglar som häger. På det här sättet är organismerna sammankopplade i en NÄRINGSKEDJA. Vanligtvis äter djur mer än bara en sorts föda. De tillhör olika näringskedjor, och skapar en NÄRINGSVÄV. En karp äter fytoplankton, vattenloppor och insekter, så den är deras ROVDJUR, men den kan bli uppäten av en häger eller en gädda.

Den blir ett BYTE. Det här kallas PREDATION. Det finns även organismer som svampar och bakterier, som äter eller bryter ner döda alger, Djur och växter på alla nivåer i näringskedjan. De kallas NEDBRYTARE. Nedbrytare bryter ner döda organismer till enkla substanser som näringsämnen.

De återanvänds av alger för att producera föda. Organismer som äter samma slags mat, KONKURRERAR med varandra. Till exempel konkurrerar hägrar med andra hägrar i jakten på karp. De tillhör samma art. Det här kallas INTRASPECIFIK KONKURRENS.

Men hägrar konkurrerar även med gäddor, som tillhör en annan art. Då kallas det INTERSPECIFIK KONKURRENS. En del organismer bildar väldigt nära relationer. Det kallas SYMBIOS. Till exempel växer grönalger och vattenlevande svampar ihop och bildar lavar.

Tack vare det, är det enklare för dem att överleva och de kan växa sig större. Både svamp och alg får ut någonting av den här relationen. Det är en typ av symbios som kallas MUTUALISM. Ett annat exempel på symbios är relationen mellan nate och regnbågsnors. Fisken får skydd från rovdjuren bland naten.

Naten har inga fördelar av det, men blir inte skadad. Den här sortens symbios kallas KOMMENSALISM. Ibland får en organism en fördel medan den andra skadas, och det kan också vara ett exempel på symbios. Till exempel sätter sig vita prick-sjukeparasiten fast på en fisk och lever av den. Fisken skadas eftersom parasiten orsakar en sjukdom.

Det här kallas PARASITISM. Organismer i sjöar samspelar på olika sätt. De kan äta eller ätas av andra organismer i ett predations-förhållande. De kan samarbeta och bilda en mutualistisk symbios, eller använda andra organismer till sin egen fördel genom kommensalism eller parasitism ... Eller så kan de – som nedbrytare – bryta ner döda organismer och skicka tillbaka näringsämnen till omgivningen.

Så, i slutändan, är allting nära sammankopplat inom ekosystemet i sjön.