Egenskaper hos fasta ämnen, vätskor och gaser

Lina och Leon äter frukost. Jag skar upp lite ost åt dig, Lina! Den stinkiga? Blääh, nej tack! Då äter jag allt själv!

Oj! Åh nej, Leon! Nu spillde du mjölk överallt! Vi pausar lite här och betraktar scenen. Ost är gjord av mjölk, men Leon kan skära den i skivor, och den rinner inte, som mjölk gör. Lina kan också känna lukten av osten.

Lukten från osten på andra sidan bordet måste på något sätt nå hennes näsa. Precis som allt omkring oss är Linas och Leons frukost gjord av materia – av små partiklar som kallas atomer och molekyler. De här partiklarna kan ordnas på olika sätt. Vi tar en titt på osten först. Den här ostbiten har en bestämd form.

När Leon skär en skiva behåller skivan också sin form. Osten tar också bara upp ett visst utrymme – den har en bestämd volym. Det är två egenskaper för ett tillstånd av materia: ett fast ämne. Partiklar i fasta ämnen packas ofta ihop tätt. De bildar fasta strukturer, som hålls ihop av krafter mellan atomer och molekyler.

Partiklarna är låsta på sina platser i de här strukturerna. De kan inte röra sig fritt, men de kan vibrera en aning. Några andra exempel på fasta föremål är stolar, bord, glas, tallrikar, brödskivor ... Mjölk är annorlunda. När Leon häller mjölk från förpackningen i ett glas, får mjölken samma form som glaset.

När han spiller ut den slabbas hela bordet ner, eftersom mjölken sprider ut sig över bordsytan. Om han kunde samla ihop all mjölk och hälla tillbaka den i glaset, skulle han se att den har exakt samma volym som tidigare. Så mjölk tar upp ett visst utrymme – den har en bestämd volym, men den har ingen bestämd form. Den får samma form som behållaren den hälls i. Och om behållaren är för liten kan mjölken inte pressas in i den – den kommer rinna ut över kanten.

Det är egenskaper för ett annat tillstånd av materia: en vätska. Partiklarna i vätskor är fortfarande mycket nära varandra, men de bildar inte fasta strukturer. De vibrerar som i fasta ämnen, men de kan också röra sig och rotera. Ändå förblir avstånden mellan partiklarna ganska små, och partiklarna krockar ofta med varandra. Det gör det möjligt för vätskor att ändra form, men ha en konstant volym. Andra exempel på vätskor är vatten, olja, diskmedel eller blod.

Och hur är det med lukten av ost? Det du känner som lukt är faktiskt också materia, i ytterligare ett tillstånd – det är gas. Liksom vätskor har gaser ingen bestämd form. Men gaser har ingen bestämd volym heller – samma mängd gas kan fylla ett utrymme stort som ett rum, eller litet som en tändsticksask. Det innebär också att gaser lätt kan pressas ihop och ta mindre plats – de kan komprimeras.

Partiklarna i gaser kan också spridas lätt och obegränsat, om de inte är inneslutna i en behållare. Det beror på att partiklarna i gaser kan röra sig fritt i alla riktningar. Några exempel på ämnen som förekommer i gasformigt tillstånd är luft, ånga och naturgas. Fes du precis, Leon?! Jag antar att det också är en gas, hehehe!

Så det är egenskaperna för tre tillstånd av materia: fasta ämnen, vätskor och gaser.