Organismsamhällen

Selma och hennes familj är med i en grannskapsförening tillsammans med andra familjer i kvarteret. I den här föreningen har varje hushåll varsin roll. Selma och hennes syster lagar ofta mat till grannskapets olika evenemang. Några av deras grannar är trädgårdsmästare och sköter om de gemensamma grönområdena. Andra ser till att gemensamma utrymmen städas.

Selma och hennes familj bildar, tillsammans med sina grannar, ett litet samhälle. Men det är inte bara människor som bildar samhällen. Vi tar en titt på trädgården bakom Selmas hus. Där finns det en gräsmatta, några blommor som växer här och var och buskar i hörnet. Det finns daggmaskar i jorden, bin, fjärilar och andra insekter som flyger eller kryper omkring, och fåglar som häckar i buskarna.

Varje grupp av levande organismer har en roll att spela i trädgården. Gräset, blommorna och buskarna ger mat åt fåglarna och insekterna – de är ”kockarna” i trädgården. Insekterna och fåglarna pollinerar blommor och hjälper till att sprida frön – de är ”trädgårdsmästare”. Daggmaskarna städar upp på marken – de bryter ner material och återför näringsämnen till jorden. Alla de här organismerna lever på samma plats samtidigt.

De samverkar med varandra och varje typ av organism har sin roll. De bildar ett organismsamhälle – lite som grannskapssamhället som Selma och hennes familj tillhör! Det finns olika typer av organismsamhällen. Selmas trädgård är en typ, en annan kan vara en liten bäck, en skog, eller ett korallrev. Samhällena kan skilja sig åt på flera olika sätt.

En skillnad kan vara hur många organismer som lever i samhället. Det antalet kallas abundans. Och ju fler olika arter det finns, desto mer komplext är samhället – samhällen skiljer sig åt i artrikedom. Till exempel har ett akvarium kanske bara tio fiskar, vilket betyder att samhället har låg abundans. Men om alla fiskar är av olika arter är artrikedomen ganska hög!

Samhällen skiljer sig också åt i fråga om sina näringskedjor. Vi tittar på Selmas trädgård igen. Här är gräset, blommorna och buskarna källan till mat – de är den första länken i näringskedjan: producenterna. Insekterna och fåglarna som äter växterna är konsumenterna. Men eftersom ingenting i trädgården äter insekterna eller fåglarna, är de enda andra länkarna i näringskedjan daggmaskarna.

Daggmaskar bryter ner dött material – de är nedbrytare. Samhällen kan ha många fler länkar i sin näringskedja än den här trädgården. De kan vara mycket komplexa. Samspelet mellan olika arter i ett samhälle påverkas också av hur mycket utrymme och näringsämnen som finns tillgängligt. Ju mindre utrymme och ju färre näringsämnen, desto mer konkurrens blir det mellan arter!

Vissa arter kommer att vara bättre på att konkurrera än andra, kanske tack vare sin kroppsstorlek eller sitt stora antal. Och det kan leda till att de blir dominerande i sitt samhälle. Men samhällen är också beroende av att arter samarbetar. Bin, till exempel, äter nektar från blommor, och bär sedan pollen från en växt till en annan. Det finns otaliga olika organismsamhällen.

Vart och ett innehåller arter som utför olika roller som gör att samhället kan fungera. Selmas familj skulle aldrig vilja förändra det samhälle som de är del av i sitt grannskap. Även om det ibland innebär rätt mycket matlagning och hårt arbete att vara en del av det.