Marina ekosystem

Leon älskar att dyka i havet. Allra bäst gillar han korallrev – med alla färgglada fiskar, svampdjur och havsanemoner som nästan ser ut som blommor! Ett korallrev består av levande beståndsdelar som koraller, andra djur och alger och är beroende av icke-levande faktorer som till exempel solljus, sand och temperatur. Varje del påverkar den andra. Tillsammans skapar de ett ekosystem.

Ett korallrev är ett exempel på ett marint ekosystem. Det betyder att det är ett ekosystem i, eller direkt kopplat till, innanhav och oceaner. En typisk egenskap hos ett marint ekosystem är den höga salthalten i havsvattnet – mer än tre procent. Det här skiljer marina ekosystem från sötvattenekosystem, som de i sjöar och floder. Havet erbjuder en livsmiljö som är cirka 9 gånger större än den på land.

Det gör havet till det största ekosystemet på jorden. Det är också ett av de mest mångfaldiga! Förutom korallrev finns många andra typer av mindre marina ekosystem. Vart och ett av dem har unika egenskaper och är värd för olika organismer. Vi tar en titt!

Ekosystem längst ner på havsbotten kallas havsbottenekosystem. De skiljer sig från varandra beroende på hur djupt havet är. När ett hav är djupt kan inte solljuset nå ända ner till botten, så växter och alger kan inte leva där. Djur i djuphav är beroende av näringsämnen som sjunker ner från ytan. En del av de här djuren kan skapa sitt eget ljus, vilket hjälper dem att hitta mat eller dra till sig organismer de kan äta!

Vi vet inte så mycket om djuphavsekosystem eftersom många områden fortfarande är outforskade. Ju närmare kusten och ju grundare havet är, desto mer liv finns på havsbotten. Det beror på att växter och alger kan växa i grunda vatten där det finns mycket solljus. Här på havsbotten lever även ostron, kräftdjur, maskar, och vissa fiskarter. Runt kusterna förändras havsnivån beroende på tidvattnet.

Vid högvatten stiger havsnivån och stränderna täcks av saltvatten. Vid lågvatten sjunker havsnivån, och större delar av kusterna blottas. De här områdena kallas litoralzoner. På grund av tidvattnet, kan omständigheterna i litoralzonerna förändras väldigt ofta. Organismer som lever där måste kunna klara av de här förändringarna.

Många djur i litoralzonen har därför skyddande höljen, till exempel havstulpaner, musslor, krabbor och sjöborrar. En annan typ av marint ekosystem är mangroveskogar. Det är en särskild typ av saltvattenträsk som finns runt sandkuster i varma tropiska områden. Förhållandena här är ganska hårda och det är inte många växter som kan växa i en sådan salt miljö. Men vissa sorters träd och buskar, mangrover, är särskilt anpassade för de här förhållandena.

Rötterna når ner till vattnet och skapar ett tätt rotsystem som skyddar stranden från att nötas bort. I mangroveskogarna lever många djur, som räkor, krabbor, fåglar och ibland till och med krokodiler. En annan typ av marint ekosystem bildas ofta i grunda, skyddade områden där floder mynnar ut i havet. Här blandas sötvattnet från floderna med det salta havsvattnet och minskar koncentrationen av salt. Sådana platser kallas estuarier.

Blandningen av söt- och saltvatten i estuarier passar skaldjur perfekt. Många fiskar och räkor lägger också sina ägg här. Av alla olika ekosystem på vår planet, är marina ekosystem de vanligaste och mest utbredda. Men de är samtidigt de minst utforskade. Du kanske kan hjälpa till att upptäcka mer om dem!