Petroleumbildning och utvinning

Bilbränslen, plastpåsar, värktabletter och tuggummin – vad har de gemensamt? De är alla moderna produkter som tillverkats av något riktigt gammalt – petroleum! Petroleum, som också kallas råolja, är en komplex blandning som till största delen består av kolväten. Flera användningsområden gör petroleum till en mycket värdefull resurs. Det används inte bara till att tillverka bränslen, plast och andra produkter – det fungerar också som en av världens viktigaste energikällor.

Var kommer detta värdefulla ämne ifrån? För att ta reda på det behöver vi resa hundratals miljoner år tillbaka i tiden... Allt börjar i ett varmt, grundt hav, där pyttesmå organismer som kallas för plankton flyter. Död plankton sjunker till havsbottnen. Där blandas de med sand och lera, och bildar tillsammans ett sediment.

Med tiden hopar sig fler och fler lager av sediment. Vikten av de nya sedimentlagren och av havsvattnet ovanför utövar ett enormt tryck på de understa materialen. Detta skapar i sin tur värme. Under miljontals år omvandlar tryck och värme gradvis dessa sedimentlager till berg, och det organiska material som är begravt i dem till petroleum och naturgas. Petroleum kapslas in under lager av icke-porös, ogenomtränglig sten, som marmor eller granit.

Det bildar stora underjordiska reservoarer där de uråldriga haven låg förr, för miljoner år sedan. Under tidens gång har landmassorna förskjutits och formen på jordens yta förändrats. Detta gör att petroleum på vissa ställen tränger upp till ytan. Men för det mesta är petroleum inkapslat under jorden eller under havsbottnen. Så, hur finner och utvinner vi petroleum?

Att hitta petroleumreservoarer är ett jobb för geologer och geofysiker. De studerar terräng, ytberg och jordarter för att lokalisera områden där det kan finnas petroleumreservoarer. De använder också modern teknik för att mäta förändringar i jordens gravitations- eller magnetfält. Dessa kan tyda på en underjordisk reservoar. En annan vanlig metod är seismologi, då vi använder en konstgjord stötvåg riktad mot bergskikten.

När stötvågen går genom bergskikten ändrar den hastighet, och reflekteras på olika sätt beroende på vilken typ av sten den passerar genom. Forskare kan använda en speciell enhet som läser av signalen för att avgöra om det finns petroleum mellan lagren. Vad händer när petroleum hittas? Först bedömer forskare hur mycket petroleum som finns, hur djupt det är begravt, och hur svårt det skulle vara att utvinna. Det måste också avgöras vilken påverkan utvinningen skulle ha på miljön, och vem som har rätt att utvinna oljan.

Om allt går som det ska och alla problem är lösta, kan företag börja utvinna petroleum. Denna process består av oljeborrning. På land borras petroleum med hjälp av maskiner som kallas för oljeriggar. Först skär en roterande borr, som drivs av en motor, i berget. En oljekälla borras fram.

Sedan används pumpar för att få upp oljan till ytan. När vi borrar olja under havsbottnen använder vi liknande tekniker, men de är dyrare och mer komplicerade. En stor, robust struktur som kallas en oljeplattform måste byggas först. Där installeras borr- och pumputrustning. Oljeplattformen används för att lagra olja i takt med att den utvinns.

Den rymmer också människor som arbetar med borrprojektet. Eftersom oljeborrning är en mycket kostsam operation, utnyttjas de reservoarer som hittas fullt ut. Operationen pågår 24 timmar om dygnet så länge det är möjligt att utvinna olja. Detta kan pågå i flera decennier! Hur omvandlas då all denna petroleum till andra produkter eller utnyttjas som energikälla?

Den historien sparar vi till nästa gång!