Materia

- Fattar du hur god den här äppelkakan kommer bli? - Mmm. Du, vad är äppelkaka gjort av egentligen? - Gjort av? Öh, de här sju ingredienserna: äpplen, smör, havregryn, mjöl, socker, sirap, bakpulver. - Bakpulver? Vad är det gjort av? - Det är pulver som gör att kakan jäser och blir större. - Jaja, men vad är pulvret gjort av då? - Bikarbonat, och lite annat jox. - Vad är bikarbonat gjort av då? - Inte vet jag, pyttesmå legobitar? Philip är inte den första som har frågat sig: Vad är allting gjort av egentligen? Redan för 2500 år sedan, i det gamla Grekland, fanns det folk som hade tid att fundera på det här.

Här sitter två av dem, och pratar om vad som händer, om de delar upp något i mindre och mindre delar. Då måste de ju till slut komma fram till delar som är så små, att det inte längre går att dela dem mer. De här minsta delarna fick namnet odelbara, eller på grekiska: atomos. vi använder idag, betyder Ordet atom som alltså odelbar. Men det där med att allt skulle bestå av pyttesmå atomer, var inte någon idé som blev särskilt populär.

Aristoteles tänkte istället att det fanns fyra sorters material som allt var gjort av; fyra element: jord, luft, eld och vatten. Den här idén med fyra element hade folk trott på sedan länge, och liknande idéer fanns i många andra tidiga civilisationer. Och den uppfattningen fortsatte att dominera, rätt länge, ända fram till upplysningstiden, på 1700-talet, när den naturvetenskapliga forskningen kom igång på allvar. I början var det väl mest guld de försökte framställa, de första kemisterna - alkemisterna. Något guld lyckades de aldrig skapa, men de upptäckte mycket annat intressant.

Här är en som försöker skapa guld av urin. Istället upptäcker han ämnet fosfor. Ganska snart förstod vetenskapsmännen under den här tiden att fosfor, och flera andra ämnen, inte var vilka material som helst. Det här var de grundläggande ämnena som inte kunde delas upp i sina beståndsdelar. De var grundämnen.

Forskarna lärde sig av varandra, och upptäckte det ena grundämnet efter det andra under 1800-talet. Listan med grundämnen blev allt längre. över hundra grundämnen. Idag känner vi till Drygt åttio av dem förekommer naturligt, utanför laboratorierna. Det vanligaste grundämnet i universum, och det lättaste, är väte. Det vanligaste grundämnet i jordskorpan är syre.

Har du en syreatom, och sätter ihop den med två väteatomer får du en vattenmolekyl! Har du många såna molekyler har du till slut en liten sjö. Och om du istället sätter ihop en atom vardera av grundämnena natrium, väte och kol, och tre syreatomer, då har du just bikarbonat, som finns i bakpulver! - Värme då, är inte det också en ingrediens i äppelkaka? Vilket grundämne är det? - Nä, värme är inte materia. Det är energi.

Atomer och molekyler är materia. - Är dofter materia? - Ja, doft är partiklar som rör sig i luften. Man kan väga och mäta doftmolekylerna. - Luften då? - Materia. Mest syre och kväve. - Ljus? - Inte materia. Materia är sånt som du kan tappa på foten. - Hoppsan! - Men åhh! - Nu har vi jättemycket äppelkakemateria på golvet!