Tryck i gaser

Det där har du säkert gjort nån gång, för länge sen. Och det är inte bara en barnslig lek, utan en bra labb för att bekanta sig med tryck i gaser. Så här funkar det: Luften omkring dig är en gas, en blandning av mest kväve och syre. Gasen har massa och dras mot jorden av gravitationskraften. Över huvet på dig har du en luftpelare på minst hundra kilometer. Den luftpelaren trycker på dig, uppifrån, och från sidorna, och nerifrån.

Till och med innifrån, för du andas ju in luften i lungorna. Precis som tryck i vätskor, så verkar tryck i gaser i alla riktningar. Till och med uppåt. Luftens tryck vid jordytan är ungefär 100 000 pascal, eller 760 millimeter kvicksilver, eller en atmosfär. Partiklarna i en gas rör sig hela tiden, slumpmässigt, åt olika håll.

Stänger vi in gasen i en behållare, krockar partiklarna med behållarens väggar. Pressure is how many particles Trycket är hur många partiklar som krockar med varje del av väggen , och hur hårt de krockar. Pressar vi ihop behållaren, så att samma mängd partiklar har mindre utrymme fler krockar på varje ställe, att röra sig på, blir det det blir högre tryck i burken. Och värmer vi behållaren, så rör sig partiklarna mer, och krockar oftare och hårdare med väggarna -- högre tryck. Ett cykeldäck innhåller luft med högre tryck, än utanför däcket.

Luftpartiklarna inne i däcket är ihoppressade, och tillsammans trycker de hårdare innifrån däcket, än vad atmosfären och din vikt, trycker på utifrån på däcket. För att fylla cykeldäcket med luft som har högre tryck än luften utanför, behöver du en pump. När du pumpar däcket, pressar du ihop -- eller komprimerar -- luften inne i pumpen. Komprimerar du luften i pumpen mer än luften inne i däcket, så öppnas ventilen, och luftpartikla r börjar rusa över från pumpen till däcket. Trycket i en gas sprider sig. Är det trångt bland partiklarna på ett ställe, så vill de snabbt jämna ut sig, och sticker iväg dit där det finns mer plats. Ända tills det är lika trångt överallt -- samma tryck.

På det sättet funkar tryck i gaser på samma sätt som tryck i vätskor. Trycket sprider sig, tills det har jämnat ut sig i en behållare. När vi jobbar med tryck, är det ofta just skillnaden i tryck som är intressant, snarare än trycket i sig. I den här burken är trycket högre än i luften utanför. När trycket på ett ställe är högre jämfört med något angränsande ställe, kallar det övertryck.

Inte nu längre. Nu jämnade trycket ut sig. I den här burken, är trycket lägre än i den omgivande atmosfären. Vi kallar det undertryck. Tar vi bort resten av luften också, så det knappt finns några luftpartiklar alls i burken, är det vakuum.

Då pressar atmosfärens tryck hårt på burken, och inget finns finns på insidan som kan hålla emot. Är burken mjuk, så pressas den ihop. Exakt så. Undertryck. Ja, tack. Det räcker.