Jorden: Land och hav

Planeten jorden. Ett klot i grönt och blått – land och hav. Vi tittar lite närmare på den. Land, alltså kontinenter och öar, täcker ungefär 30 procent av jordens yta. Vi pratar vanligtvis om sex kontinenter: Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Antarktis, Eurasien och Australien.

Men när vi pratar om världsdelar, framställs Europa och Asien ofta separata, trots att de faktiskt sitter ihop. Så det finns sex fysiska kontinenter och sju världsdelar; världsdelar är inte samma sak som kontinenter. Landskapet har formats av olika krafter som påverkat det i miljontals år. De här krafterna kommer både inifrån jorden – som vulkanisk aktivitet eller rörelser i jordskorpan, och från utsidan – som vind, regn eller temperaturförändringar. De här krafterna skapar dalar, bergskedjor, eller kanjoner och andra landformer!

Och de olika landformerna påverkar i sin tur även vädret och klimatet. Landformerna absorberar och reflekterar solljus på olika sätt. Det skapar skillnader i temperaturen. Land värms upp och kyls ner fortare än vatten eller luft. En plats där det syns tydligt är vid kusten!

På grund av variationerna i temperatur mellan land och hav byter vinden riktning två gånger per dygn. Vatten täcker de resterande sjuttio procenten av jorden och får vår planet att se blå ut! Om du tittar på en karta, har de här blå områdena med vatten olika namn: Stilla havet – som breder ut sig mellan Nord- och Sydamerika i öst och Asien och Australien i väst, Atlanten som skiljer Europa och Afrika från Nord- och Sydamerika, Indiska oceanen som omges av Asien, Afrika och Australien, Norra ishavet vid Nordpolen, och Södra ishavet som omger Antarktis. Mindre delar av oceanerna, nära kustområdena, delas upp i mindre bihav: till exempel Karibiska havet, Röda havet och Medelhavet. Faktum är att alla oceaner och bihav hänger samman med varandra och bildar ett enda stort världshav.

Precis som på land består havsbotten av hård berggrund. Samma landformer som hittas på land hittas även under vatten. Där finns berg, dalar, och många fler. Men landformerna under vatten är vanligtvis mycket djupare, högre och bredare än de på land. Till exempel är den djupaste platsen på jorden inuti Marianergraven i den norra delen av Stilla havet.

Den absolut lägsta punkten, som kallas Challengerdjupet, ligger nästan elva kilometer rakt under havsytan. I jämförelse är Mount Everest, det högsta berget på jorden, nästan nio kilometer över havsytan. Om vi vänder Mount Everest upp och ner, skulle toppen inte vara i närheten av den djupaste punkten i Marianergraven! Land och hav är hem för otaliga organismer, som oss människor! Människor vet redan mycket om planeten jorden och har varit nästan överallt på land.

Men det finns fortfarande platser, särskilt på havsbotten, som fortfarande är outforskade.