Vetenskapliga rapporter

Michael och Jenny har undersökt vilken juice som är surast - apelsinjuice eller ananasjuice. Nu har de skrivit en vetenskaplig rapport om sin undersökning. Vi ska se efter hur dom lagt upp sin rapport. Dom utgick från sina anteckningar som de gjorde under försöket. Ju utförligare anteckningar, desto lättare att skriva rapporten.

Rubriken visar vad rapporten handlar om. För att man ska hitta i rapporten, måste den vara indelad i tydliga avsnitt. De här avsnitten följer några grundläggande regler. Här ser vi syftet med undersökningen - att undersöka vilken juice som är surast. Jenny och Michael hade varsitt antagande om vilket resultatet skulle bli - de hade ställt upp var sin hypotes.

Före experimentet trodde Jennty att apelsinjuice var surare än ananasjuice. Michael förväntade sig att ananasjuice skulle vara surast. I undersökningen ville de pröva om deras hypoteser stämde. Aha, här har vi en beskrivning av undersökningen. Det vill säga vilken metod dom använde.

Dom undersökte surheten hos tio ananasjuicer och tio apelsinjuicer från olika tillverkare. För att mäta surheten använde de en pH-mätare. Och sedan räknade dom ut det genomsnittliga pH-värdet för varje sorts juice. En enkel - och tydlig - beskrivning. Nu får vi se resultatet.

Enligt deras mätningar har apelsinjuice ett pH på tre komma fem, medan ananasjuice har ett högre ph-värde - tre komma åtta. I diskussionsdelen finns utrymme för kommentarer om undersökningen. Kanske finns det andra faktorer som påverkar resultatet? Eller kanske andra sätt att utföra undersökningen? Slutsatsen kopplar tillbaka till hypotesen, i inledningen.

I deras undersökning är apelsinjuice surare än ananasjuice. Jennys hypotes stämde. Rapporten är alltså upplagd på följande sätt: Rubrik, syfte och hypotes... Metod, resultat och diskussion... Samt slutsats.

Allra sist i rapporten har de tagit med en tabell, där man ser samtliga värden från varje mätning. Och så har dom ritat ett diagram. Vad bra, då blir rapporten ännu tydligare!