Periodiska systemet

Det finns mer än hundra olika sorters atomer - olika grundämnen. De kan delas in i grupper på olika sätt: De flesta är metaller... Några är icke-metaller. Några reagerar kraftigt med vatten… Medan andra är gaser som är inerta - de reagerar inte alls. Grundämnenas egenskaper beror lite på hur stora atomerna är, men det viktigaste är hur deras elektroner är placerade.

Det ger oss ett smart sätt att ordna grundämnena. Vi börjar med att sätta alla grundämnen i en lång rad, från atomen med minst antal elektroner till den som har flest. Elektronerna i en atom är grupperade runt atomens mitt i elektronskal. De första två atomerna har bara ett elektronskal. Vi sätter de atomerna på en egen rad.

Atomerna med två elektronskal får vara på andra raden… Tre-skals-atomerna i tredje raden, och så vidare. Det där var en början. Nu har vi sju rader av grundämnen från de minsta med ett elektronskal, till de största med sju skal. Titta på atomerna vi pratade om förut, de som reagerade kraftigt med vatten. De har hamnat under varandra i samma kolumn.

De inerta gaserna då, de som inte reagerade med nåt? Nja, de sitter i slutet av varje rad, men raderna är olika långa, så de bildar inte en snygg kolumn. Kan vi göra något åt det? Vi tittar på atomernas elektroner igen. Det som avgör om - och hur - grundämnena reagerar, är hur många elektroner atomerna har i sitt yttersta skal.

Det är faktiskt så att anledningen till att ämnena i den första kolumnen reagarar på samma sätt, är för att de har en sak gemensamt. De har alla en elektron i sitt yttersta skal - en valenselektron. Om vi nu skjuter lite på några av raderna, så att alla grundämnen med tre valenselektroner hamnar under varandra… Så får vi några luckor i mitten. Men titta, när vi gjorde det så hamnade alla grundämnen med fyra, fem, sex och sju valenselektroner också i samma kolumner. Och det gjorde de där inerta gaserna också.

Det är för att de alla har åtta valenselektroner. Ah, just det. Den här atomen har bara två valenselektroner, men den är en av de inerta gaserna, så den får också glida över till den kolumnen. Så nu har vi en tabell, där många av grundämnena med liknande egenskaper hamnar i samma kolumn. Raderna talar om hur många elektronskal de atomerna har.

De här kolumnerna talar om hur många elektroner atomerna har i sitt yttersta skal. Nu har vi ordnat om grundämnena, från en lång rad, till en tabell. När det bara var en lång rad av grundämnen, var det vissa egenskaper som dök upp i regelbundna intervall, eller periodiskt. Det är därför den här tabellen kallas för det periodiska systemet.