Kvävgas

Luft. Vi skulle inte kunna leva utan den, eftersom den innehåller syrgas. Men det mesta av luften verkar vara rätt värdelöst för oss. När du andas in -- fyller du fyra femtedelar av lungorna med kvävgas. Kväveatomer kommer –- precis som vätgas och syrgas –- två och två.

Vi skriver det som N-två. Det finns visserligen massa grejer i kroppen som behöver kväveatomer för att fungera: Musklerna, huden, blodet, till och med DNA:t… Det är bara det att... vi kan inte ta upp kväveatomerna direkt från luften. Växter behöver också kväveatomer. Men de kan inte heller tillgodogöra sig det från luften.

Vad är det med kvävgas som gör att det är så svårt att ta upp? Det har att göra med den starka bindningen mellan kväveatomerna, som gör molekylen väldigt stabil. Vi säger att kvävgas är inert, det vill säga att den inte gärna reagerar med andra ämnen. Den här egenskapen kan vi använda när vi ska förpacka mat! Genom att ersätta luft med ren kvävgas, håller maten mycket längre.

De kväveatomer som våra kroppar behöver, får vi i oss genom mat. Men hur har kvävet kommit in i maten, om varken växter eller djur kan ta upp det från luften? Jo, det är tack vare bakterier som finns i jorden och i en del växter. De här bakterierna binder vanligtvis kväve i två former: … antingen tillsammans med väte i en ammoniumjon… … eller tillsammans med syre i en nitratjon. När kvävet väl är bundet, eller fixerat, i de här formerna -- då kan växterna ta upp det … … och sen kan kvävet fortsätta uppåt genom näringskedjan.

Så det är tack vare de här bakterierna som våra kroppar kan få i sig det kväve vi behöver. De flesta växter vi odlar som mat behöver mer kväve än vad bakterierna hinner producera -- annars skulle de växa mycket långsammare. Ett sätt att tillföra mer kväve är genom gödsel, alltså, spillning från djur. Men det naturliga gödslet räcker inte till allt det vi vill odla. Därför tillverkar vi konstgödsel, genom en kemisk process, som också binder kvävgas från luften.

De här kväveföreningarna som vi sprider ut på våra åkrar rinner till slut ner i vattendrag och sjöar och kan få dem att växa igen. Därför behöver vi begränsa hur mycket konstgödsel som får användas. För att vi ska kunna odla tillräckligt mycket mat till jordens befolkning behöver vi alltså tillföra extra kväve till våra åkrar. Oavsett om det har fixerats naturligt av bakterier, eller konstgjort i en fabrik, behöver växter kväve för att växa. Luftens kvävgas är inte så onödig som den först kanske verkar.

Den är faktiskt lika livsnödvändig som syrgasen.