Mättade och omättade kolväten

Det här är en förening som bara innehåller väte och kol - ett kolväte. Just den här föreningen heter etan. Bindningen mellan kolatomerna är en enkelbindning - varje atom delar med sig av en elektron till den andra atomen. Kolatomerna kan också dela med sig av två elektroner var, i en dubbelbindning. När det finns en dubbelbindning i ett kolväte får den ett annat efternamn - istället för etan heter den här föreningen eten.

Men det är inte bara namnet som är annorlunda. Eten har färre väteatomer. Varför det? Varje kolatom kan bilda fyra bindningar till andra atomer. I etan har varje kolatom använt en av sina bindningar i kolkedjan.

Alltså har den tre bindningsmöjligheter kvar. I etan binder varje kolatom tre väteatomer. I eten används två bindningar till den andra kolatomen. Det betyder att det bara finns plats för två väteatomer. Dubbelbindningar gör att antalet andra atomer som sitter på kolkedjan, minskar.

Hur ändras kolvätets egenskaper om det är en dubbelbindning istället för en enkelbindning? Dubbelbindningen är ganska instabil - föreningen lägger gärna till ytterligare atomer eller grupper av atomer. Till exempel kan eten ta upp en vätgasmolekyl… … och bilda etan. De kolväten som har möjlighet att lägga till fler atomer har ett särskilt namn. De är o-mättade - det finns plats för fler atomer.

Men etan har redan maximalt antal atomer bundna till varje kolatom. Etan kan inte lägga till fler atomer, det är ett mättat kolväte. Vi tittar på en längre förening: hexan med sex kolatomer. Om vi gör om den till hexen så blir den mindre stabil - dubbelbindningen gör att föreningen gärna reagerar med andra ämnen. Om det finns tre dubbelbindningar i molekylen blir den ännu mer instabil.

Men det finns ett undantag. Om vi gör ett ringformat kolväte med sex kolatomer, och tre dubbelbindningar, så blir den mycket stabilare än den raka molekylen. Det här ämnet heter bensen. Att namnet slutar på -en visar att den har dubbelbindningar - det är en omättad förening. Trots det, är bensenringen ganska stabil, och är en del av många föreningar som är viktiga i biologi.

Alltså: kolväten med enbart enkelbindningar har namn som slutar på -an, som till exempel butan. De är mättade - och stabila - föreningar. Kolväten med dubbelbindningar har namn som slutar på -en, som buten. De har färre väteatomer och är omättade föreningar - de har förmågan att ta upp fler atomer. Det gör dem mer reaktiva.

Bensen är ett undantag - trots att den har tre dubbelbindningar är den ganska stabil.